Förhållandet mellan religion och vetenskap har länge varit spänt, då de har helt olika förklaringar till exempelvis hur livet och mänskligheten blev till.
Det vetenskapsmännen utgår från är empiri och graden av kontrollerbarhet när de ska bestämma vad som blir kunskap. Att vetenskapen är empirisk betyder att en trosföreställning/hypotes behöver iakttas och erfaras genom ens sinnen. Det måste alltså t.ex. vara möjligt att se det och det ska vara mätbart. Graden av kontrollerbarhet betyder att ett experiment eller liknande ska kunna replikeras av andra forskare m.m. och att samma resultat ska kunna uppnås.
Det viktigaste för de religiösa är sådant som är svårt att empiriskt bekräfta, då det de oftast tror på osynliga krafter som förutbestämmer händelser i universum. Upplevelserna och tolkningarna av livshändelser är det som bygger upp religionen hos den troende. Dessa upplevelser går så klart inte heller att replikeras (alla upplever dem olika) eller att utföras precis när man vill.
Dock är det något med dessa två förhållningssätt som kompletterar ”förståelsen” för livet. Därför är det inte helt omöjligt för en vetenskapsman att också vara troende. Som exempel kan vetenskapen inte ge någon förklaring på vad som händer efter döden eller vad meningen med livet är, men den fungerar bra om man vill ha en praktisk lösning till saker.
På 1800-talet revolutionerade Charles Darwin världen med sin teori om hur livet hade utvecklats på jorden. Teorin stod i skarp kontrast till det kyrkorna lärde ut och gick ut på att de varelser som anpassar sig bäst till miljön de lever har störst chans att ge ifrån sig avkommor – resten dör ut.
Darwins teori är aktuell än idag, men en del troende tar motsäger sig helt att det är på detta viset, utan de tror att allt kommer från en skapande gud. En teori som på det senaste har försökt bevisa att Darwins evolutionsteori kallas för ID – intelligent design. ID-teorin menar att en intelligent kraft har skapat och designat alla varelser. Som exempel tar de upp encelliga organismer som har små fenor som de kan simma runt i vattnet med. Dessa djur anser de vara för komplicerade för att ha uppstått utav en slump. Naturforskarna tar dock avstånd från detta påstående och menar att de har brist på kunskap – då de flesta delarna hos de encelliga fen-organismerna är onödiga för fenfunktionen och endast ett par delar är viktiga.
Ett annat förhållningssätt har humanisterna, som inte anser att det går att att förena religion och vetenskap. Humanisterna ställer sig också mycket kritiska till religon och avvisar det helt (med andra ord är de ateister). De tycker att människan endast ska tro på sådant som vetenskapligt kan bevisas. Utöver detta vill de också att människor ska visa empati och medkänsla mot varandra, samt lever jämställt. Kritik som har riktats mot humanisterna (från exempelvis religiösa personer) är att de i princip gör sin icke-tro till en religion och at de vill att livet ska vara vetenskapligt förklarat. De anser att det är omöjligt att leva så p.g.a. att vi måste tro och anse vissa saker som självklart (t.ex. att solen kommer att gå upp imorgon) – annars skulle det bli för jobbigt.
Religion 